jag ristade in ditt namn i mitt hjärta och nu går det inte att få bort..

Det gör så jävla ont nu. Det är en sån tid där alla drömmar
innehåller precis samma sak.. Där alla minnen spelas upp om
och om igen i mitt huvud.
Jag vet att jag ska lägga skiten bakom mig
och vandra vidare på en annan stig.. men det är svårt.

På några år hinner man skapa så pass många minnen så nästan allting
påminner om något som har med dig att göra. Det är svårt att fly då.


Det är ingen som förstår, ingen. När man vill men ändå inte.
När ska vinden vända för mig? Nu har den ju gjort det för alla andra.


..jag ristade in ditt namn i mitt hjärta och nu går det inte att få bort. Ärren finns alltid kvar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0